Motion och valinformation

I Lunds stift har det varit aktuellt med Pilgrimsfärder. Då man för några dagar sen startade från bl.a. Trelleborg och gick till Lund för att vara med på mässan under mässan i Lunds Domkyrka den 24 maj.

Motionen och besöken till tätorterna löste man också bra förr. På grevebanan kunde man lösa en gångbiljett från 1898. Den gav innehavaren rätt till en promenad mellan Skurup och Rydsgård – längs med järnvägen. På biljettens baksida kan man läsa följande anvisning:

Innehafvaren af denna biljett är skyldig att gå afsides då tåget nalkas. Kostnad 2 kr.

Detta kan vara en bra uppvärmning inför stundande val, då man har en bra kondition orkar man med och kan göra ett starkt valarbete.

Att gå ut och vandra gör att man möter många människor och kan få igång en dialog. I torsdags var jag i Malmö och på en av de större parkeringarna där man både har Coop Forum och Jägersro Travbana. Svenska kyrkan i Malmö hade anlitat någon för att satt sätta programblad på bilrutorna för att göra reklam för kyrkodagarna i Malmö under vecka 22. Ett mycket intressant och gediget program med träffpunkter på olika platser i Malmö med mycket föredrag, musikarrangemang, Workshops och vandringar.

Det tråkiga med att någon satt programmen på bilrutorna var att de inte fick kontakt med bilägarna. Många hade slängt programmen på parkeringen vilket var synd. Och det var många program.

På Jägersro var det gentlemannadagen med familjeföreställning. Över tiotusenbesökare hade sökt sig dit vilket hade varit en stor kontaktyta för att få igång en dialog och presentera programmet. Resultatet hade blivit större med en personlig kontakt.

Att tänka på inför kommande kyrkoval är det är bara att ställa bilen ta fram cykeln och cykla till något ställe där man få kontakt och prata med folk och lämna ut våra program och foldrar. Då kommer vi att få ett bra valresultat för våra grupper och samtidigt förena nytta med att bygga upp en bra kondition och välbefinnande.

Holger Sverin
Lunds stift

Det bortglömda valet?

Den 20.09 2009 är det kyrkoval. Bara datumet är en häftig grej och tanken om att vara med och forma framtidens kyrka – för det är vad kyrkovalet handlar om. Så, du som tillhör Svenska kyrkan har en stor möjlighet att påverka och göra din röst hörd.

Kanske tänker du att varför överhuvudtaget engagera sig i ett val som i princip går under namnet det bortglömda valet? Och sen har vi precis röstat i EU-valet någon månad innan.

Men med din röst kan du som är 16 år och äldre påverka eftersom det är de förtroendevalda i kyrkan som i sin tur kan påverka människornas vardag både här i Sverige och internationellt. I höst kommer en viktig fråga att besluta om, nämligen ifall Svenska kyrkan ska behålla vigselrätten och om homosexuella par ska kunna gifta sig i kyrkan.

Kanske har du en åsikt där – för eller emot – och då kan du genom att rösta på en nomineringsgrupp och dess kandidater påverka.

Så, besök hemsidan för kyrkovalet och läs om det. Gör det bortglömda valet till inte så bortglömt!

Niina Hoffstedt
Västerås stift

Alkohol och kyrkan.

Har just skummat igenom de vanliga rubrikerna från valborgsnattens "firande" som talar om fylla, våld och misshandel. Såg även SVT:s "Debatt" där det bl.a. framkom att risken för att begå våldsbrott är 13 gånger förhöjd om man druckit alkohol och att 8 av 10 våldsbrott begås av människor som är påverkade av alkohol.

Skulle alkohol ha kommit "till marknaden" för första gången idag skulle det omedelbart ha blivit narkotikaklassat och förbjudet.

Bland de människor som söker sig till våra kyrkor idag som har både ett andligt behov och sökande finns det många med en tung ryggsäck där alkoholen har varit en stor del. Jag tycker därför att kyrkan, om det är Svenska kyrkan eller andra inriktningar, borde naturligtvis vara en alkoholfri zon. I allt fler sammanhang bjuds det på alkohol och det blir en allt mer naturaliserad del i vårt umgänge.

Jag tänker t.ex. på en artikel i Kyrkans Tidning:

”I Svenska kyrkans monter serverades vin under turistmässans branschdagar. Inga problem, anser förre domprosten Bo Eek. Under båda branschdagarna, då allmänheten alltså inte har tillträde till mässan, bjöd Svenska kyrkan vid två tillfällen på vin från välfyllda bord, i samband med möten där Göteborgs domprost Karin Burstrand var värd för ”traditionell prostost”. En reaktion vi fick för några år sedan, varför vi inte hade något alkoholfritt alternativ, ledde till att det infördes för att inte stöta sig med någon.”

Vad finns det för argument FÖR att man ska erbjuda alkohol i kyrkans verksamhet? Det finns däremot många och tunga argument MOT.

Det finns tecken som tyder på en attitydförändring, bl.a. att antalet helnyktra tonåringar ökar något, och att det börjar komma upp en ärlig och rak debatt där vi kan se på fakta och var och en får fråga sig vad som kan och bör göras.

Jag vill slutligen göra reklam för en konsert som är till stöd för "de glömda barnen": www.vitanykter.se

Vi ses kanske i vimlet på Jesusmanifestationen?

Ronny Gilderskär
Stockholms stift

Svenska kyrkan i en ny tid

Jag pratade med en bekant idag från den armeniska kyrkan och insåg plötsligt alla likheter som vi har med den kyrkan, men också alla olikheter som finns mellan oss. Likheterna är självfallet den kristna bakgrund som våra kristna kyrkor har där vi framhåller Bibeln och Jesus Kristus i grunden för den kristna trosutövningen. Samma saker sker i den armeniska kyrkan men där vi i Svenska kyrkan är rikstäckande så är deras kyrka nästan inte närvarande alls i landet. Då menar jag med kyrkobyggnader präster mm för de har inga egna kyrkor i landet, två präster som delar på detta ofantliga ansvarsområde. Men trots detta så är deras kyrka närvarande hela tiden och överallt. Andligen!

Det var mycket intressant att höra på hur man ser på sin egen kyrka och hur de försöker att med jämna mellanrum fira mässa och utöva gudstjänster i närområdet då de hyr kyrkor att vara tillsammans inom. Mellan dessa tillfällen så kommer man gärna till Svenska kyrkan för att vara nära Gud.

För vår egen Svenska kyrka känns detta mycket intressant och nyttigt att tänka efter när vi ser var våra medlemmar finns någonstans. Antingen så har man inte samma känsla för sin kyrka eller också så har man idag andra vägar i sin andlighet som inte alltid innefattar att gå i kyrkan på söndag kl 11.00. Personligen så är jag övertygad om att det sistnämnda är det aktuella och att Svenska kyrkan spelar en mycket stor roll i människors vardag. Det gäller bara för kyrkan att våga vara kyrka i en ny tid och att finnas med bibehållen värdighet där människor finns idag på deras villkor. Utan att på något vis kompromissa bort vad kyrkan står för.

Allas vår utmaning idag!

Sven-Gunnar Hoffstedt
Västerås stift

Kyrkans största helg

Nu är kyrkans största helg igång – påsken, då Jesu uppståndelse från de döda firas. Igår var det skärtorsdag då det firas att Jesus instiftade nattvarden. Namnet ”skär” kommer från den gamla betydelsen att ”rena” och syftar på att Jesus tvättade lärjungarnas fötter före den sista måltiden. Långfredagen är en skandinavisk benämning på fredagen i stilla veckan i kyrkoåret. Då firas minnet av Kristi död på korset och första firandet skedde i Jerusalem på 300-talet för att snart efter det bli allmänt firande i kyrkan. Denna dag var årets stora fastedag och är det än i den romersk-katolska kyrkan. I Sverige har det betonats stillhet, sorg och bot och på 1900-talet bars det ännu svarta kläder. Barnen hölls inomhus och alla offentliga nöjen var förbjudna till år 1969 då de upphävdes.

Påskafton är en ”tom” dag, kristet sett. Kristus ligger i graven och lärjungarna gömmer sig i rädsla för dem som avrättat honom. Påskdagen är den största dagen inom den kyrkliga sfären. Jesus uppståndelse firas med stor glädje. Många ljus, påskliljor och glädjefärger på textilierna. Mörkret har vänts till ljus och lidandet till jubel!

Kyrkans tradition har kombinerats med andra traditioner. Barnen klär ut sig till påskkärringar, påskris kläs i färgglada fjädrar och pigga gula kycklingar. Det bjuds på ägg, sill och annat gott. Äggen äts inte bara utan de målas även.

Hur man än firar, i stillhet med glädje enligt kyrklig tradition eller om man klär ut sig till påskkärring och flyger till Blåkulla – så är påsken ett tecken på vårens närmande steg. Det är inte bara Jesus lidande som gör ont utan även när knoppar brister.

Glad påsk!

Niina Hoffstedt
Västerås stift

Statsmakten fortsätter sin kastrationsprocess mot Svenska kyrkan

Sedan Moderaterna hade kontrollen över regeringsmakten förra gången har partiet förändrats på ett djupgående sätt. Från att ha varit ett parti som ville förändra samhället i en riktning som ligger i linje med specifika ideal sker nu förändringen av samhället i linje med vad som gynnar partiets roll som makthavare. Ett av de ideal partiet nu övergett till förmån för maktsträvan är att kyrka och politik skall hållas isär.

Under regeringsperioden på 90-talet bidrog moderaterna aktivt till processen som ledde till skiljandet mellan stat och kyrka. Idag drar sig partiets ledare inte för att styra kyrkan och dess teologiska ledare med ren och okamouflerad makt. Under andra halvan av 1900-talet var socialdemokraterna mer sofistikerade när de styrde kyrkan genom kontrollen över vilka biskopar som skulle leda kyrkan. En modern moderat ignorerar en tydligt uttalad protest från kyrkans biskopar i den för kyrkan mycket centrala frågan om innebörden i begreppet äktenskap.

Vad var det som hände när en majoritet av biskoparna i början av februari 2009 offentligt uttryckte sin önskan att bli befriade från den myndighetsutövning som ligger i att förvalta en sekulär äktenskapslagstiftning? Ledande socialdemokrater blev upprörda och gick till rätta med biskoparna. Ledande moderater gör istället som klassiska maktmänniskor. De ignorerade beskedet från biskoparna om att de hellre släpper den juridiska dimensionen av bröllopet i kyrkan än att de skall förvalta ett äktenskapsbegrepp som en sekulär statsmakt definierar åt dem.

Statsmakten har bedrivit en kastrationsprocess mot Svenska kyrkan ända sedan Gustav Vasa insåg hur viktig kyrkan var för den som vill utöva makt i Sverige. Moderaterna utövar idag kontroll över kyrkklockorna därför att de inte vågar fullfölja den process som de av ideologiska skäl var med om att starta när stat och kyrka vid millennieskiftet skulle skiljas åt. Idag inser moderaterna att deras maktutövning i samhällslivet gynnas av en fortsatt kontroll över jätten Svenska kyrkan. Kyrkan står för en trygghet som det sekulära partiet Moderaterna inte verkar klara sig utan.

När relationerna mellan kyrka och stat ändrades vid millennieskiftet formulerades ett villkor för förändringen att kyrkoordningen, inklusive det valsystem som tillämpas i de kyrkliga valen, skulle vara oförändrad. Genom det valsystem i de kyrkliga valen som ärvts från statskyrkotiden kan de politiska partierna fortsätta att utöva kontroll över det nominellt frisläppta trossamfundet. Kyrkans biskopar förväntas i en episkopal kyrka vara kyrkans andliga ledare. Sedan Fredrik Reinfeldt fick ansvaret för ledningen av landet regering har det blivit uppenbart att kyrkans ledare närmast kan liknas vid eunucker. Biskoparna har inte rösträtt i Svenska kyrkans högsta beslutande organ. När de offentligt uttrycker sin vilja i en för kyrkans inre liv central fråga möts de av ignorans av statsmaktens främsta företrädare.

Om det inom partiet Moderaterna finns kraft att stå emot lusten att göra makten till högsta norm, förväntar jag mig stöd för kravet att kyrkan i framtiden skall organisera sina val av både biskopar och förtroendevalda helt själv utan att luta sig mot statsbärande sekulära partier. Så länge Svenska kyrkan har sitt nuvarande valsystem kan de politiska partierna inte stå emot behovet att optimera sin makt genom att även kontrollera landets i särklass största trossamfund. Först om kyrkan får ett nytt valsystem med renodlade personval kan en förändring bli möjlig. Med renodlade personval blir tillhörigheten till ett parti/nomineringsgrupp inte längre ett villkor för valbarhet i Svenska kyrkan. Först då kan den partipolitiska styrningen av Svenska kyrkan få ett slut. Jag undrar om moderaterna beredda att stödja en sådan förändring?

Nils-Ola Andersson
Luleå stift

KORSVANDRING

För 7:e året i rad har du som kristen och som kommer att fira påsken i Stockholmstrakten möjlighet att gå med i Korsvandringen på långfredag, 10:e april. Vi samlas i S:ta Clara kyrka som ligger mellan centralstationen och "plattan" (Sergels torg) kl 13.00. Sedan vandrar vi kl. 13.30 genom centrala Stockholm, vi stannar på olika förutbestämda platser och ber för t.ex. en human asylpolitik, vår regering, för fred i mellanöstern med mera. Vi landar sedan på Sergels Torg där vi firar Gudstjänst. Efter det visas filmen "The Passion of the Christ" i Clara Kyrka. Vi brukar bli flera hundra och vi eskorteras fram på gatorna med polis och det brukar vara en härlig stämning då vi ofta sjungandes vandrar genom stadens gator till många flanörers stora förvåning. Känn dig hjärtligt välkommen att vara med i denna ekumeniska händelse och tipsa gärna dina vänner om detta. Om du "Facebookar" så finns det även en grupp där som heter "Korsvandring" med mer info och möjlighet att diskutera med likasinnade.

Ronny Gilderskär
Stockholms stift